Vad är programmerat?
Nyckelpigan: Anisa Dayib, Fredrika Sundman, Lisa Malmeling, Ólöf Ingvarsdottir
Konkretiserande lärarobjekt:
- Det är människan som har gjort programmeringen.
- Allt som är programmerat innehåller en dator.
- Programmering handlar om att ge instruktioner till en dator eller robot så att den gör
som vi vill.- Att leksaksbilen som kör när man drar bak den, leksakståget och ficklampan inte är programmerade föremål.
- Att mobilerna, miniräknaren, leksakståget med kontroll, tangentbordet, brandvarnaren samt joy-con kontrollen är programmerade föremål.
Beskrivning av lektion:
Undervisningen är anpassad för en årskurs 1 där eleverna för första gången ska få en genomgång om föremål som är programmerade och inte. Genom att väcka deras intresse visar vi en dator från en leksak. Eleverna får känna och klämma samt fundera på vad det är. Vi diskuterar vad programmering är och vi förklarar att allt som är programmerat innehåller just en sådan här liten dator som vi människor programmerat instruktioner i, i form av koder för att den ska utföra specifika handlingar.
Eleverna ska nu sortera föremål de tror är programmerade och inte. Vi använder oss av elevnära exempel, där några är programmerade och några inte. De får en färdig stencil med bilder på de föremål som visas framför dem. De får utforska de olika föremålen genom att testa dem, därefter sortera in i rätt kategori. Eleverna diskuterar och resonerar i par utefter stencilen om vad som är programmerat. Avslutningsvis går vi igenom elevernas tankar i helklass, det gör vi genom att sortera upp föremålen på tavlan i en Powerpoint.
Eftersom detta är en uppstarts lektion, anpassar vi undervisningen genom att starta på en nivå där målet är att fånga upp alla elever oavsett kunskapsnivå och tidigare erfarenheter. Eleverna är bekanta med programmerade föremål i deras vardag men utan att själva vara medvetna om det.
Elever som är mer insatta i ämnet eller att uppgiften i sig är för enkel, får eleverna i uppgift att välja ett föremål och fundera över hur den skulle kunna utvecklas vidare.
Ur litteratur:
Under lektionen kommer eleverna att få utforska vardagliga föremål som är programmerade och inte. De kommer ges möjlighet att reflektera över hur dessa skulle kunna göras om genom programmering. Ur "Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet" (2022) ska eleverna i ämnet teknik ges möjlighet att utforska några tekniska föremål i deras vardag samt hur dessa är utformade. De ska även reflektera över hur tekniska lösningar kan ändras över tid (s.257,258).
Mannila (2017) föreslår, för att underlätta för elever att förstå programmering är det fördelaktigt att börja med exempel där vardagsspråk används (s. 149,150). Detta gör vi genom att vi använder föremål som eleverna känner igen och sedan tydligt demonstrera att dessa föremål är programmerade och innehåller datorinstruktioner. Vidare förklarar vi att det är människor som skapar och styr dessa programmeringar. Enligt Von Otter & Cederqvist (2022) innebär programmering själva processen att utveckla programvara. För att få digitala tekniska lösningar att fungera enligt våra önskemål krävs programmering. Det innebär att processorn i datorn behöver ha ett program med instruktioner för att kunna styra och kontrollera funktionen i den tekniska lösningen (s.107,108).
Referenslista:
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket.
Mannila, L. (2017) Programmering i skolan, varför, var och hur?. Studentlitteratur AB
Von Otter, A-M., & Cederqvist, A-M, (2022) Teknik i skolan – en vägledning till ämnets kunskapsinnehåll och progression. Liber AB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar